Rejmyre

För ett tag sedan hittade Rosie en rockfestival i Rejmyre, av alla ställen. Rejmyre är en liten håla norr om Norrköping. Där finns ett glasbruk men det är nog allt. Festivalen heter Skojsröjet, vilket låter lagom oskyldigt. Hur som helst så ville Rosie väldigt gärna dit. Efter lite tjat gick jag med på att följa med. Första gången jag nämnde detta för mina föräldrar (som inte är några stora fans av rockfestivaler direkt...) var på morfars 70årsmiddag vilket fick mamma att sätta i halsen och pappa att utbrista:
- Rejmyre, men där har jag ju jobbat!
Hur stora är oddsen för det egentligen? Efter en liten diskussion där jag lovade att försöka att inte bli kidnappad eller dylikt och påhejad av mina mostrar som tyckte att det här var en jättebra idé så fick jag mamma lugn och hon frågade när jag skulle åka och med vem. Någon vecka senare åkte vi, med kartan i högsta hugg, mot Rejmyre.
Hur vi hade det? Låt mig göra en lista:

Boendet kallades festivalcamping vilket tydligen betyder åker med 5 tillhörande bajamajor.

Maten bestod av pizza, oavsett vilken tid på dygnet det råkade vara.

Temperaturen var trevlig under dagen och iskall på nätterna.

Största skada var mitt blåmärke-med-jack som jag fick av en tältpinnekatapult.

Bästa outfit var mannen som enbart hade ett par neonlila, genomskinliga, leopardmönstrade, håliga strumpbyxor, ett maglinne och en skum fjäderhatt.

Bäst bland banden var D-A-D och Hardcore Superstar. Rosie gillade verkligen W.A.S.P. och jag förstår henne men jag tyckte att de hade lite för många solon och störde mig lite på Blackie Lawless "Titta, jag är Gud"-pose även om jag måste erkänna att han har en fantastisk utstrålning.

Detta visade sig vara ett av de sällsynta tillfällen då Rosie haft en lyckad "plan".

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0